Oftast när jag bearbetar en av mina idéer i huvudet så handlar det mycket om känslan i bilderna. Jag har en tydlig vision framför mig om slutresultatet men det handlar mest om vad för känsla alla element i bilden ska skapa. Som en planerad fotografering som ska ske nu i början på sommaren förhoppningsvis (det hänger lite på att det blir någon sommar) är att fota modellfotografering i en industrimiljö under golden hour. Min vision är kontrasten av den gråa betongen och smutsen mot den mejkade starka modellen i ett gyllene ljus. Färgerna ska vara lite desaturerade och kännas som en high fashion fotografering. Jag gillar det där med grått och dramatiskt, det är känsla som jag ofta vill sträva efter på senaste tiden.

 

Vad inspirerar mig?

Det som inspirerar mig mest är miljön. Vad har jag för bakgrund att jobba med eller vad för landskap kan jag fota här? Drömmer jag mig bort så vill jag fota modellfotografering och landskapsfotografering till ett fotoreportage i Grand Canyon. Eller fotografera bröllopsbilder i Grand Canyon har jag också tänkt på. För i landskapsväg är jag allra mest inspirerad av berg, dalar och sand. Att fotografera i en öken vore också så otroligt häftigt och en del av mitt estetiska drömmande. Någon som jag ofta tycker är spot on i vad som tilltalar mig i färger och känsla är Lina Flodins bilder, många av hennes fotograferingar är extremt inspirerande.

Det ena utesluter inte nödvändigtvis det andra. När jag fotograferar bröllop är det på beställning av brudparet som bilderna skapas, det är deras minnen som ska fångas och därför finns det ofta en lista på saker jag vill ge dem att minnas och saker de vill att jag ska dokumentera. Att fotografera bröllop tilltalar den sentimentala delen av mig som person, jag älskar att dokumentera en sådan lycklig och vacker stund som ett bröllop är. Jag älskar dessutom att se hur hela bröllopens egna tema är uppbygda med färger, personligheter, stil och kärleken. Mina bröllopsbilder är oftast så verklighetstrogna som de kan bli till stunden. När jag fotograferar bröllop tänker jag inte på om miljön ger ett häftigt intryck konstnärligt intryck och jag arbetar inte med de desaturerade färgerna eller dramatiken. Visst tänker jag på att hitta en vacker plats att fota porträtt på, jag letar efter den bästa platsen i kyrkan och jag har visioner om resultatet av mina bilder men det är som att jag har en on and off switch bara att den ena sidan av knappen är "bröllop" och den andra är "konstnärligt fotograferande". Jag vill att mina bröllopsbilder (eller porträttbilder så som barn/familj/dop etc) ska kommunicera lycka och ljus genom att fånga känslor i ansiktet på personerna i bild, arbeta med miljön för att få fina färger i bakgrunden och att titta på ljuset för att använda det till min fördel. Men när jag fotar för att skapa konst på ett annat sätt, mest för min egen skull och min portfolio så experimenterar jag med många bildstilar, idéer, färger och platser. Då får varje tänkt photoshoot eller bild en egen känsla, alla gånger är kanske inte meningen att förmedla ljus och lycka utan dramatik, längtan och sorg istället.

Vi skulle också kunna gå in på hur jag fotograferar när jag dokumenterar mina egna minnen men det är en helt annan historia som är minst lika lång och då skulle det här inlägget hålla på i evigheter, haha. Det får bli en annan gång!